Västgötabergens svampklubbs utflykt 3 september 2011

Denna vackra dag samlades vi för att samla in svamp till utställningen vid Hornborgasjön lördagen den 4 september.

Som vanlig spred vi oss åt olika håll för att få in så mycket olika svampar som möjligt. Vi besökte bland annat. Garparör, Hene, Ulveket och Mosebacke. Svamptillgången var relativt god. Hela 158 olika arter blev funna. Inget dåligt resultat. Dock var inte alla medlemmar på plats för genomgången, så fler arter tillkommer säkerligen.

Några axplock från genomgången den 3 september:

För den matsvampsintresserade fanns gott om grynsopp, smörsopp, trattkantarell, blodriska och svart trumpetsvamp.

Några mer ovanliga matsvampar tillkom dock.

Boletus pruinatus – boksopp Ser ut som en sammetssopp, men är mer mörkbrun på hatten och har intensivt gula, ganska små rör. Hatten är gärna lite silverluden. Boksoppen är sällsynt, men kanske förbisedd. Vi har ett fåtal fynd av arten under bok och ek. Boksoppen är något sydlig och en god matsvamp.

Cantharellus melanoxeros – svartnande kantarell Denna kantarell hör till de tunnköttiga kantarellerna. Den är en blandning av trattkantarell och rödgul trumpetsvamp. Den har brun hatt och gula åsar på baksidan och den svartnar kraftigt med tiden. Svartnade kantarell är mycket sällsynt och dessutom rödlistad. Den är ätlig, men bör få stå kvar på grund av sin sällsynthet.

En giftsvamp visade sig vara ganska vanlig i år. Naturligtvis menar jag Amanita phalloides – lömsk flugsvamp. I ulveksbackarna påträffades dessutom den helt vita formen av arten. Amanita phalloides var alba – lömsk flugsvamp (helt vit form). Den är ganska sällsynt men några få fynd finns från Skövde kommun av den aktuella arten.

Några andra ovanliga fynd

Artomyces pyxidatus – kandelabersvamp. En sällsynt och rödlistad fingersvamp på aspved. Kandelabersvampen är vit och har kandelaberlika spetsar längst upp på topparna av fingrarna. Kul fynd!

Cordyceps militaris – röd larvklubba. Denna röda larvklubba parasiterar på dolda puppor av spinnare och nattflyn. Den kan vara ganska svår att få syn på. Denna märkliga art blev funnen i Hene.

Cortinarius olearioides (syn C. Subfulgens, C fulminius) – gul lökspindelskivling. En stor kraftig gul spindelskivling med kraftig bulb på foten. Arten tillhör undergruppen phlegmacium bland spindelskivlingar. Gul lökspindelskivling kan man om turen är framme finna i ädellövskog på kalk. Vi hade turen att finna arten i Hene. Gul lökspindelskivling är sällsynt och rödlistad.

Hygrophorus nemoreus – lundvaxskivling En hemkolafärgad vaxskivling som växer sällsynt i ädellövskog på kalk. Vi gjorde vårt fynd i Hene. Lundspindelskivlingen är förvillande lik ängsvaxskivling (Hygrocybe pratensis) Skillnaden är dock att ängsvaxskivlingar (Hygrocybe) har små tväråsar mellan skivorna, vilket släktet (Hygrophorus) skogsvaxskivlingar saknar. Vårt fynd saknade tväråsar.

Lactarius pterosporus – vingsporig riska En brunaktig riska med rynkig hattkant. Saften är vit och något besk. Arten skiljer sig från den närstående rökriskan (Lactarius fuliginosus) på rynkorna på hattkanten och de vingade sporerna. De vingade sporerna är en utmärkt karaktär och den rynkiga hattkanten är dessutom en ytterligare bra karaktär. För artbestämning krävs mikroskop. Den vingsporiga riskan är mycket sällsynt och är tidigare bara känd från Kinnekulle och ett fynd från Nolberget på Billingen. Mycket oväntat fynd.

Lactarius violascens – stor lilariska Skiljer sig från den vanliga lilriskan (Lactarius uvidus) från att den är mörkare på hatten, den är större och växer i rik lövskog. Den vanliga lilariskan är ljusare och växer i mer kärrartade miljöer. Den vanliga lilriskan blir vackert lila i brottytor ganska snabbt efter plockning. Den sällsynta och rödlistade stora lila riskan har en något klibbig hatt och påminner något om buktriska (Lactarius flexuosus) vid plockning och det tar en bra stund innan man ser den först vita saften bli kraftigt lila. Jag tog mitt fynd för buktriska, men den blev ju lila. Gissa om jag blev överraskad!

Marasmiellus foetidus (syn Micromphale foetidum) – stinkbrosking. Växer sällsynt på askpinnar i rik ädellövskog. Arten har rödbrun hatt och är navlad med radiärt rynkad hatt. Skivorna är smutsbruna. Foten är brun längst upp och i övrigt svart. Hela svampen har en stinkande vämjelig lukt. En omisskännlig art på askpinnar. Man tar den på lukten. Arten är sällsynt och rödlistad. Kul fynd!

Detta var några axplock från vår genomgång 3 september.

Bästa Hälsningar Rolf-Göran

PS. Film från utflykten finns längst ned på sidan.

Ladda hem artlistan från utflykten

Pilobolus

Några av oss åkte till Garparör för att samla in svampar till utställningen. Vi spred ut oss i området och efter en dryg timma återsamlades vi vid bilarna för att prata igenom fynden.  Rätt som det är ser jag Brita komma emot mig med en liten ask i handen.

- Är det det här som du pratade om på årsmötet, säger hon och visar mig en liten tändsticksask där hon samlat lite kobajs och på det så växer det en liten svamp som heter pilobolus tillsammans med ett par oranga små skålar (älglegeskål tror jag).

-Jaaaaa, sa jag och blev alldeles till mig när jag fick se de små svamparna. För att se dem bra är det nödvändigt att titta med lupp, och som vana svampplockare hade vi naturligtvis med oss det. De andra i gruppen kom och undrade varför denna uppståndelse. De som var med på årsmötet kom genast ihåg svampen och för de andra berättade jag lite snabbt vad det rörde sig om. Fram med kameran förstås men de små rackarna är inte lätta att få bra skärpa på.

När vi kom till Billingen där alla skulle samlas för genomgången blev detta det stora fyndet för dagen… i alla fall för en kort stund. Det skrattades och skämtades om att de små svamparna snart skulle skjuta iväg sina sporer, vilket var helt sant. Sporkapseln var helt fylld med sporer och trycket var så högt i blåsan att det kunde smälla när som helst. Och vi vet ju alla nu att de skjuts iväg med en hastighet av 20 000 G.

Ingen blev träffad men när jag kom hem och tittade i den lilla lådan var alla svamparna borta så någonstans mellan Skövde och Hjo, kanske i min bil sköts alla sporerna iväg - och inte var jag var de landade:)

/Ewa Lilliesköld

NYHET! Titta på filmen i HD i eget fönster.