På denna ekstock dukades det upp både fika oh dagens fynd!
Västgötabergens svampklubbs utflykt 20 april 2013
En mycket solig vacker vårdag var vi 15 medlemmar som samlades och turen gick denna dag till P4:S övningsområde. Vi åkte ut på övningsfältet till det vackra Klagstorp och Rosån. Vid Klagstorp finns engelska parken med bl.a. mycket grova bokar, mycket grova ekar och grova lindar, parken är en mycket intressant vedsvampslokal.
Vid Rosåns bäckraviner finns det mycket rikligt bestånd av den vackra vårprimören scharlakansvårskål (Sarcoscypha austriaca), det fanns säkerligen ett 100-tal av den. Rosåns bäckravin sträcker sig över ett stort område och Sarcoschypa finns mycket rikligt i detta vattendrag. Kanske är detta Sveriges rikligaste lokal för arten! Rosån är en mycket värdefull svamplokal. Förutom Sarcoscypha finns det många tickor i området. Hela 43 olika tickor är funna i området. Grova almar finns i området och en del exklusiva arter är funna bl.a. på alm i området. En ticka Oxyporus obducens (saknar svenskt namn och är släkt med lönnticka) är funnen på almved här. Den har bara ett 20-tal fynd i hela Sverige och är mycket sällsynt. Tyvärr hittade vi inte denna art på vår utflykt? 53 arter lyckades vi hitta på utflykten och några fynd var mycket sällsynta.
En exklusiv ticka blev funnen på en döende alm. Inonotus ulmicola – Almsprängticka. Den är rödlistad och är funnen på 8 ställen i Västergötland tidigare. Almsprängtickan fungerar ungefär som sprängticka (Inonotus obliquus), den angriper döende träd under barken på trädet och bildar resupinata (platt tilltryckta) poroida fruktkroppar under barken och som fullmogen spränger den sönder barken så att man ser stora svarta fruktkroppar mellan veden och barken. Den kan vara svår att se ibland, men man ser tydligt att den svarta massan är poroid. En mycket sällsynt art som kan finnas i exklusiva alm miljöer. Den är aldrig påträffad i Klagstorp tidigare och är det 9 fyndet i Västergötland.
En rolig kärnsvamp blev funnen på rönn. Det är en centimeter stor svart klump med vassa spetsiga kanter. Detta är kaksvampen eller rönndynan (Biscogniauxia repanda). En mycket iögonfallande art på just rönn. Ett rosenfärgat skinn hittades på en sälg och det finns inte många skinn med den färgen. Rosenskinnet (Corticium roseum) är vanligast på asp, men förekommer även på andra lövsubstrat. Någon kom med ett skinn som hade små taggar. Efter en närmare granskning visade sig att detta var en gelesvamp, nämligen taggplätt (Eichleriella deglubens). Som ung är den nästan rosa till färgen. Taggplätten är sällsynt och förekommer oftast på ädellövved. Den är tidigare hittad på bl.a. Kinnekulle och Billingen.
Ytterligare ett skinn som var helt kanelfärgad blev funnen på en askpinne. Det vackra kanelskinnet (Hymenochaeta cinnamomea) som är helt resupinat, sitter stenhårt fast på underlaget och förekommer sällsynt på lövved. Jag har funnit kanelskinnet ihop med fläckticka (Skeletocutis nivea) ett flertal gånger. Kanelskinnet har stora svarta karakteristiska setor (ser ut som stora svarta sylvassa knivar) i köttet och detta är en utmärkt karaktär för hela släktet Hymenochaete.
När jag var i det stora almbeståndet som finns vid Rosån, såg jag på var och varannan alm- och askpinne små svarta äggformade kärnsvampar. Vad är detta tänkte jag. Dom hade mycket underliga sporer i mikroskopet (stora nätmönstrade sporer 38 – 40 x 17 – 18 um). Vi kom fram till att detta är asksprickling (Hysterographium fraxini) och den är mycket allmän på pinnar av ask och alm.
Slutligen blev en helt resupinat ticka funnen på kantöra som växte på en murken hägg nära Rosån. Tickan som var helt vit och mycket tunn och hade långa tublika utsträckta rör. En ticka som har långa utsträckta rör och växer på kantöra (Hymenochaete tabacina) kan bara vara kantörsporing (Antrodiella americana). Kantörsporingen växer mycket sällsynt på kantöra och har ett fåtal fynd i Skaraborg.
Tyvärr blev det inte mer än toffelskräling bland hattsvamparna funnen i dag, även murklor och små skålsvampar lyste med sin frånvaro. Men vad gör det när man sett scharlakansvårskål!
Litteratur:
Ryman & Holmåsen – Svampar en fälthandbok
J. Breitenbach & F. Kränzlin - Pilze der Schweiz – del 1
J. Breitenbach & F. Kränzlin - Pilze der Schweiz – del 2
Bästa Hälsningar
Rolf-Göran
